söndag, oktober 04, 2015

the man from U.N.C.L.E.

 

Guy Ritchie verkar ha en thing för svenskor, först Noomi Rapace i uppföljaren till Sherlock Holmes, och nu Alicia Vikander i nyinspelningen av The Man from U.N.C.L.E.. Av de två föredrar jag helt klart den senare, Alicia Vikander har med flera tunga roller de senaste åren visat att hon är en skådespelerska av rang, som förtjänar att jobba med de största namnen i Hollywood. Och The Man from U.N.C.L.E. är inget undantag, hon står sig bra som trulig tysk bilmekaniker, rekryterad av en amerikansk och en rysk spion för hjälpa till att hitta en kärnvapenspets.

Den här lättsamma spionfilmen var precis vad jag hade längtat efter, utan att veta om det. Efter en trendvåg där filmerna gjordes mörkare, dystrare och mer realistiska (Spy Game, Bourne, Daniel Craigs Bond) är det välkommet med något mer lättsmält i spiongenren, aptitligt serverat av vackra, relativt sorglösa människor i färgglad 60-tals miljö. Ofta är det också en tendens när verkligheten ter sig mer orolig att göra filmer med fokus på eskapism, där världen är lite enklare och allting ordnar sig i slutändan.

Handlingen är rätt basic och inte så mycket att orda om, men filmen är otroligt snygg och den visuelle Ritchie har lyckats få till miljöer, effekter och ljussättning som är en precis lagom homage till 60-talets spionthrillers. Huvudrollstrion har bra dynamik, Henry Cavill gör i stort sett en pseudoverson av James Bond och den för mig okände Armie Hammer framstår som en charmigare Ryan Gosling. Komiken är subtil, ofta levererad i minspel och kroppsspråk, och på den fronten är det framförallt Hammer och Vikander som briljerar tillsammans.

Finalscenen tycktes hinta om en potentiell uppföljare, och det hade jag inte haft något emot över huvudtaget, tvärtom hoppas jag att fler filmer och genrer följer efter i samma fotspår. (Är det till exempel inte dags för en ny Charlies Änglar snart?) Hollywood är en magisk drömfabrik och det är i tider som dessa den är viktigare än någonsin - vi behöver lite hjälp på traven med optimism, hopp och tro på att allting är möjligt, inklusive perfekt hår i alla lägen. Snygg fingertoppskänsla, Ritchie.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar